jag ser dig genom fem glas vin

har börjat tänka så mycket på människor det senaste. granskat dem när jag jobbat, åkt tåg eller gått omkring i stan. jag har lärt mig att det är svårt att få svenska människor att le. att vi sällan vågar möta andras blickar. kanske inte ens vill.
jag tycker om människor som jag inte känner ändå. tycker att alla har något. sättet de svär när de tappar sin bricka med en 27 kronors måltid på ikea. hur det inte hittar till herrtoaletten - hur de skäms när man pekar på en skylt 1,5 meter ifrån dem. att alla ser så fullkomligt olika ut.


bella sa: vi är födda i fel stad!

så jag flyttar dit ett tag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0