klockslag/hjärtslag

musik definierar ofta människor. vilket är ganska märkligt, för jag trodde aldrig att jag skulle sitta och lyssna på the killers på bussen hem från stan och tycka det var så bra. annars är det inte mycket som berättar något om mig. min musiksmak har en rörig obalans. kanske innebär det också att jag som person är det. jag kan inte heller förstå själv vilka kläder jag gillar. jag tror det var där någonstans vi fann varandra. jag gillar the killers, kent och josé gonzales. du gillar muse, kent och david guetta. du älskar att ha höga klackar, samtidigt som du kan klä dig i stora killskjortor och boyfriendjeans. jag älskar tighta klänningar och lösögonfransar, samtidigt som jag inte drar mig för att dra på mig min gubbkeps och min mammas gamla kläder. bland alla fack så går vi inte riktigt att placera. kanske är det precis så alla känner. kanske är vi ändå oplacerbara.