klockslag/hjärtslag

jag älskar min katt. har till och med skrivit en facebook status, hyllad i hennes ära men ångrade mig i sista sekund. rädslan för att ingen skulle förstå min otroligt underbara humoristiska sida var uppenbar. men den är ju otroligt rolig egentligen..

åter till mina spännande tankar till min gråa hårboll; hon är underbar men problemet är alla små djur som hon så stolt marcherar in med. små ormödlor till världens minsta möss till fåglar.. vilket iof är de tre smådjuren hon kommit indragandes med. det är väl okej om hon tar in döda djur för hon är väl en "jägare" typ. vill dock inte acceptera det. men när hon tar in levande djur så krävs det att man ska jaga dem genom hela huset..

what to do?

finns ingen lösning typ.. sökte på internet. skälla ordentligt, var ett råd. jag hade inte haft några problem med det men däremot hade mina inneboende; mamma och pappa haft det. jag säger: fy!!!!1111!! skriker och tar i nackskinnet, kastar ut henne eller ignorerar henne i någon timma. mamma: nej molly. så får du inte göra. + fem minuter senare - vill du ha mat? pappa: vad duktig du är molly.

under mina funderingar har jag även kommit fram till: människor är som katten. det finns så mycket som vill mörda och skada i oss. vi är okontrollerbara.. eller?

vad tänker ni nu? att, linnea.. du måste sluta tänka så mycket på din katt? du kan jag berätta för er att ni aldrig upplevt bollens kärleksfulla mjao. åh. mjao:et får mig att smälta. mjao. väldigt kort. mjao. alltså meningen är att man ska kunna läsa mjao:en så som jag tänker mig dem när jag skriver dem. men för att beskriva är det bara underbart vacker och väldigt kort, låter inte riktigt som en mjao utan snarare som.. m - aaa-a. men inte utdraget. åh, bollen...